Såhär illa har det aldig varit
Älsklingen har jobbat två veckor i sträck på fabriken, 12 timmar per dag. Fårstår inte hur männen orkar!
I lördags blev han änligen färdig med allt. Så jag har längtat efter honom!
När jag lämnar Theo på skolan, åker jag raka vägen hem.
Donar, sover, tittar på film. Har sett filmerna Hobbit. Har inte sprungit någonstas vilket är plus i kanten.
Känner mig så utvilad, men samtidigt ledsen...
Har börjat ta lugnande. Det hjälpet sådär. Blir lite slö. Läkaren sa att jag kan ta upp till sex tabletter per dag. En räcker för mig.
I söndags åkte Theo, syrran och jag till mamma och pappa. Redan där började jag känna huvudvärken komma.
Tänkte ifall det bara var för vi bastade länge och det var nästan sextio grader varm.
Drack mycket vatten men det hjälpte inte.
Tänkte om ångest tabletten kunda ligga bakom allt detta.
Syrran körde oss hem. Jag var tvungen att blunda.
Väl hemma la jag mig på soffan. Älsklingen gjorde klar Theo för sängen.
Det fick inte vara ljud eller tänt. Kände att nu är migränen och hälsar på igen. Den var inte välkommen!
Sen var det fort att hinna till toan. Första spyan kom. Sen var det non stop.
Älsklingen kom med en flaska från frysen. Masserade mitt huvud med den.
Tog mina kvälls mediviner och jag visste långt inom mig att det var onödigt. Hade rätt. De kom ut...
Morgonen efter och under hela dagen var min mage inte i topp form. Var glad att migränen var borta.
Som älsklingen sa, det har varit mycket. Väldigt mycket på sistone.
Kaos hemma, konstiga drömmar, vaknar många gånger per natt sen trötthet på det.
