Tusen blodiga tårar
Att Lillen har anpassat sig så bra hos oss är ett mirakel i sig. Han som alltid ville vara ute. Han är så kelig och helt fantastisk.
Både Theos, älsklingens och Jonathans allergi har blivit mycket bättre tack vare medicin.
I måndags åkte vi till Valbo med syrran. Har länge varit på jakt efter regnkläder till Theo.
Tack och lov så hittade vi på XXL. Dit ska vi åka nästa gång Theo behöver ytterkläder.
Theo blev förkyld i söndags och han behövde medicin för sin torrhost. Tråkigt att bli sjuk på en gång när skolan började.
Jag mår dåligt när det är mörkt hemma. Där ljus finns, finns änglar.
Brukar alltid tända ljus i hallen. Det är mitten i hemmet, husets hjärta.
Vi var alla rätt trötta när vi kom hem. Det var en lyckad dag.
Jonathan var på intervju igår. Han tackade ja till jobbet samma dag. Det är inom sälj igen. Om tre veckor ska han börja.
Idag har vi inte gjort någonting. Bara varit. Golven hade behövts dammsugas, tvätten vikas och tvätta minst tre maskiner...
Det får bli imorgon.
Johannes behöver besöka banken imorgon. Skulle kunna slinka in en snabbis på biblioteket när vi är klar där. Theo skulle behöva nya böcker.
Sorgen jag bär inom mig river sig ut allt mer. Sakta tar den över hela mig om någonting inte görs.
Jag är glad och mår bra mesta delen av dagen. Sen, från ingenstans kommer svarta, jobbiga tankar och känslor fram. Fast ingenting har hänt.
Min kontakperson från psyk ringde nu efter hennes semester tog slut. Mina lithium värden är bra. Ska fortsätta med denna dos sa hon. Kommer snart få en kallelse till läkaren. Det blir så bra.
Har mina lugnanden hemma som jag, nästan dagligen tänker på att ta. Blir bara så rädd att jag blir för trött att jag orkar inte ta hand om barnen.
Ikväll blir det en tidig kväller. Ska läsa när Theo har lagt sig.
